Jag har blivit med spinnrock!

För ett tag sen var jag och familjen uppe hos farmor och farfar i vintervackra Dalarna. Efter att jag börjat spinna och insett att jag behövde en egen spinnrock, så kom jag på att farmor faktiskt har en som mest stått och varit fin. Jag ringde farmor och frågade om den, och hon sade att jag kunde få den men att hon inte visste om den var hel. Så när vi var och hälsade på så kikade jag på den och tyckte den verkade komplett, och glad som en mört tog jag med den hem så kunniga Viffla kunde ta sig en titt och se om den gick att kicka igång. Och se det gjorde den! Hurra!

Jag vet inte hur gammal den är, men den ser ju ut att ha ett par år på nacken...

Lite vit tvåtrådig BFL, som ska läggas på högen av garn som ska växtfärgas när vi kommer till skott och gör det.

Här kommer en sneakpeak på gröna Annis som är klar nu, stickad i den egenspunna merinon. Den är ju så himla lång (höhö, that's what she said) att jag inte lyckades få till en bra bild med stativ, så jag får vackert be Viffla att fota mig med den någon dag.

För övrigt har jag lärt mig den ädla konsten tvåändsstickning nu! Jättekul är det, och det blir så stabilt och härligt. Här är ett par muddar in progress, i den (som en kvinna på stickcafét sade) uppkäftiga färgkombinationen lila och gul.

På söndag ska jag till symässan i Älvsjö (om SJ tillåter), med fickorna fulla av guldpengar och en fjällryggsäck (well, typ) att bära hem mina fynd i. Vi ses väl där?

Peace!

Fin

Livet är bra fint just nu.
Början av 2011 var rätt o-bra överlag, det var en hel del elände och krångel. Men sakta men säkert har saker och ting bara blivit bättre, och nu känns tillvaron harmonisk och med en känsla av att "det är såhär det ska vara"! Fåglarna kvittrar och solen värmer litelitegrann när man står och väntar på bussen. Underbart!
Efter att universitetskursen slutat i januari har jag oroat mig massor över att bli arbetslös. Att inte känna att man tillför någonting och inga bra rutiner. Men som sänt från skyarna trillade ett jobb rakt i famnen på mig, och inte vilket jobb som helst - ett 12-veckorsvikariat som träslöjdslärare! Tack snälla fina rara Camilla för tipset!

På hantverksfronten så börjar min Annis bli klar, det är inte mycket kvar nu. Den är stickad av det egenspunna gröna merinogarnet, och den är himlans mjuk och go! Viffla och jag hade en Knit-Along, och hon är klar med sin. Jättefin blev den!



För några dagar sen träffades vi ett gäng vänner och bakade semlor. MUMS!

De är så himla bra, de här mänskorna. Ni är guld värda. Pussar!

Ta hand om er, och håll ut - snart är det vår!

Susie's Reading Mitts

Hej hopp!

Nu var det ett tag sen jag lade upp något här. Bättring! Under tiden som gått har jag hunnit sticka klart min Who?, i grått Drops Silke Alpaca. Den har inga knappögon än dock, så jag håller lite på den så länge. Det bruna alpacagarnet jag spunnit är nu stickat till ett par Susie's Reading Mitts. De är så mjuka och sköna! Det enda minuset är att de är olika i färgen. Jag köpte först 50 gram alpaca, spann upp det och stickade en mitt. Sen gjorde jag en ny beställning alpaca till den andra, och den visade sig vara en annan brun nyans... nedrans! Men äsch, det är en del av charmen. Och oh vad roligt det är att sticka i egenspunnet garn! (och vad svårt det är att fota sina egna händer...)

Jag har även spunnit 100 gram merino i en underbar gräsgrön färg, som jag nu håller på att sticka en Annis av. Jag tyckte merino var hemskt trevligt att spinna! Nu har tyvärr spinnrocken fått flytta hem igen, men jag har börjat öva på att spinna på sländan igen. Krångligare än spinnrocken, men det kan ju vara för att jag är ovan också.
Annars har jag sen senast varit på en jättetrevlig clownfest, byggt en snöborg, spelat mycket gitarr, haft feel-good-myskvällar med fina vänner och njutit av det fina vintervädret. Sånt jag knappt hann med att göra när jag pluggade. Livet rullar på i ett lugnt tempo nu, och det är riktigt skönt efter den här hösten.
Ta hand om er!

Vinterfest

Åh, vilken superkväll jag hade igår!
Jag var på konsert/vinterfest arrangerat av Patriarkus, i Kungsängens hembygdsgård. Det var nära att jag inte kom iväg - jag har haft ont i kroppen i flera dagar och varit lite febrig. Men ett sånt här party går inte att missa, så jag åkte ändå, och åh vad glad jag är för det! En fin kväll av folkdans, sång, röj, eldshow och välbefinnande. Och jag fick träffa många vänner jag inte träffat på länge och saknat.

Idag mår jag som jag förtjänar - åker man och dansar med feber så får man skylla sig själv. Det var värt det. Så jag har spenderat dagen i sängen med raggsocksstickning, nergosad bland täcken och med höstsjalen om halsen.




Sjalen på bilden är en Kællingesjal, stickad i ett silvergrått tvåtrådigt ullgarn med 3,5 mm rundstickor, har jag för mig. Den stickade jag i våras och det var nog det första jag stickade som inte var benvärmare, haha... Med mycken hjälp av Viffla, min ärade stickningsmentor.

Ta hand om er!

Höstsjalen blev... vintersjal?

Nu är äntligen Höstsjalen klar! Nedrans att det hann bli vinter innan jag hann använda den under hösten... Oh well! ;) Det gick åt nästan precis 200 gram Aade Lõng tror jag. Stickade med 5 mm rundstickor och stickade enligt 2 rm, omslag, x rm, omslag, rät mittmaska, omslag, x rm, omslag, 2 rm. Varm och gosig att ha över axlarna eller flera varv runt halsen mot blåsten.

Jag och Viffla kom överens om att jag inte fick påbörja några nya projekt innan jag var klar med något av de jag höll på med. Nu är den här klar, och det borde väl betyda att jag får påbörja ännu ett projekt? Right? Jag är sugen på att sticka en sån där bedårande mössa med ugglor...

Peace!

Höstsjal

Jag råkade visst köpa ett nystan Oü Aade Lõng igår. Jag som annars inte brukar vara så förtjust i garn som är i flera färger, kunde inte låta bli att adoptera det här garnet när jag såg det - det går från höstlövsorange till granskogsgrön till vårknoppsgrön till klaraste gul till höstlövsorange igen. Som årstiderna - orange som höstlöv, mörkt grön som granskogar om vintern, ljusgrön som knopparna på våren, och gul som strålande sommarsol. Men jag har redan döpt projektet till Höstsjal, för färgerna tillsammans är omisskännligt höstiga. Jag har egentligen inte alls tid att pyssla, jag har massor av sidor kvar att läsa av Remains of the day som ska vara utläst alldeles för snart. Den är skriven på fullkomligt exquisite engelska - jag har aldrig läst en bok med ett sådant vackert språk! Tyvärr har jag inte alls fastnat för handlingen, men så har jag inte läst så mycket av den än heller. Tydligen har den filmatiserats, och mamma föreslog lite lömskt (förlåt mor!) att jag kunde se filmen istället. Haha. :)

Men jag motiverar min stadiga ökning av timmar ägnade åt hantverk med att jag måste göra färdigt den stickade sjalen innan jag fryser ihjäl och dör i novembermörkret.